Mål och Syften Artiklar Politik SpråkHistoria Konst och Kultur Historiska Bilder

Arkiv  | Länkar | Kontakta Oss |

 

Läs mer

 

 

2011-02-13

David Dag 

Den armeniska termen Asori och dess misstolkning.

 Kära läsare vissa individer bland det arameiska/syrianska folket som idag benämner sig som ”assyrier”, brukar argumentera att ett bevis på att vi är assyrier idag är att de indo-europeiska armenierna benämner oss med den armeniska termen Asori.

 De utgår alltså enbart utifrån sin egen tolkning av den armeniska termen Asori (utan att ha några som helst kunskaper inom det språket). De tänker att den påminner om den arabiska termen ”Ashuri” (assyrier). De drar med andra ord en djärv, grundlös och för att inte tala om en farlig slutsats, utan att se historien som den är och acceptera den.

Deras argument är följande citat från en artikel skriven av den pro-assyriska nestorianen William Warda i hans artikel ”Assyrians from the fall of Nineveh to Present” där han skrev följande om detta:

Edward Odisho quotes Konstantin Tseretely that “Assyrians who live in the Soviet Union call themselves and their mother tongue Assyrian, an appellation which occurs in the 18th century Georgian documents.” Tseretely further writes; “In correspondences between the Georgian King Irakli II and Mar Shimoun in the years 1769 and 1770 Mar Shimoun refers to himself as the “Assyrian Catholicos” and the King identifies Mar Shimoun’s people as “Assyrians.”

According to another source the Georgian king Irakli II in 1770’s established contacts with the Yezidies and used the Assyrian Archbishop Ishaya as mediator. Irakli II sent a letter to the Yezidi leader Choban-Agha in which he proposed a none-Muslim coalition of the Yezidies, Armenians and Assyrians against the Ottoman Sultan.

 William Wardas källa är:

  (Lamara Pashaeva, “Yezidi Social Life in the common wealth of Independent States” Kurdishmedia.com, Nov. 2004)

 Warda börjar med att nämna att nestorianen Edward Odisho, som i sin tur citerar Konstantin Tseretely som i sin tur skrev ”Assyrierna som lever i Sovjetunionen kallar sig själva och deras modersmål assyriska, en nomenklatur som dyker upp på 1700-talets georgiska dokument” och Tseretely fortsätter vidare och skriver ”I överensstämmelser mellan den georgiska kungen Irakli II och Mar Shimoun under åren 1769 och 1770 refererar Mar Shimoun till sig själv som "assyrisk katolikos" och kungen identifierar Mar Shimouns folk som "assyrier.” Enligt en annan källa etablerade den georgiska kungen Irakli II på 1770-talet kontakter med Yezidierna och använde den assyriska ärkebiskopen Ishaya som medlare. Irakli II skickade ett brev till yezidiernas ledare Choban-Agha där han föreslog en icke-muslimsk koalition av Yezidier, armenier och ”assyrier” mot den osmanska sultanen.”

 Konstantin Tseretely och Mar Shimun

Konstantin Tseretely nämner en nestoriansk katolikos-patriark som hette Mar Shimun som påstås har presenterat sig själv för den georgiska kungen Irakli II som en ”assyrisk katolikos”. Notera att detta inte är något annat en misstolkning från Tseretelys sida.

Enligt nestorianernas lista över patriarker är det ingen mindre än Mar Yonan Shimun XVIII (patriark 1740 – 1820) som Tseretely syftar på. Men faktum är att Mar Shimun och Irakli II kommunicerade på georgiska och inte på den arameiska dialekten sureth. Detta betyder att Mar Shimun skrev något i stil med ”Katolikos Asori” eller ”Asori Katolikos” i de georgiska dokumenten vilket parallellt med armeniskans Asori inte betyder assyrier utan syrier (på både armeniska och georgiska). Notera att Mor Afrem Suryoyo (St Efraim Syriern) kallas av armenier och georgier för ”S:t Ephrem Asori” (Syriern).

Detta betyder att Edward Odisho och Konstantin Tseretelis argument inte är hållbara som argument i namnkonflikten. Detta argument med andra ord helt värdelöst.

 

 Viktigt att tänka på

 Vi vet att vissa nestorianer i modern tid (dock inte alla) sedan slutet 1800-talet och i början av 1900-talet benämner sig som ”Aturaye” (assyrier) i termens etniska innebörd. I detta fall kan man nämna en viss Feridun Bet Oraham (även känd som Feridun Aturaya)

 http://www.betnahrain.net/Biographies/fraidoon.htm

http://freepages.genealogy.rootsweb.ancestry.com/~rwbaker/ancestry/aturaya.htm

http://www.edessa.com/profiles/freydun.htm

http://en.wikipedia.org/wiki/Urmia_Manifesto_of_the_United_Free_Assyria

 Hursomhelst så vet man att det samtidigt fanns motstånd mot den assyriska benämningen och ideologin inom den öst-syriska (nestorianska) gruppen under denna tidsperiod.

 En ledtråd åt det håller skulle vara namnskiftet på deras kyrka från Öst-syriska kyrkan till Österns Assyriska kyrka 1976.Detta bekräftas i nestorianen John Josephs bok ”The Modern Assyrians of The Middle East – encounters with western Christian missions archeologists & colonial powers

 

 

 http://books.google.se/books?id=79wj2hj4wKUC&printsec=

frontcover&dq=John+Joseph+The+Modern+

Assyrians+of+the+Middle+East&source=bl&ots=vuI7z6JLDN&sig=0GPLDiYeylYAFqUN6jr_v-sm0No&hl=sv&ei=H1oYTeixDMeQjAe9-aj0BQ&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=1&ved=0CBoQ6AEwAA#v=onepage&q&f=false

 Där kan man läsa följande:


-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Daniel P Wolks utredning är väldigt intressant men det jag inte accepterar i John Joseph fotnot om Daniel P Wolk är att han betecknar arameerna/syrianerna i Syrien som kristna araber.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

 Jean Maurice Fiey spred också ljus över den anglikanska och amerikanska missionsverksamheten och dess nomenklatur i hans artikel ”Assyrians or Arameans”. Han skrev följande om Rufus Anderson på sidan 6 i artikeln

  

http://www.aramaic-dem.org/English/History/Assyrians%20or%20Arameans%20JM%20Fiey.pdf

  Hur gjorde Armenier skillnad på termerna Assyrien, Assyrier, Syrien, Syrier och

syriska på det Armeniska språket?

 Man kan läsa om detta i bla Johny Messos artikel ”Assyria & Syria: synonyms?” mot specialisten på Irans historia; forskaren Richard Nelson Fryes artikel med samma titel (fast utan frågetecken).

  

Assyrien

Asorestan/

Norshirakan

*ibland Asorestan =

Mesopotamien

Assyrier

Asorestantji

/Asorestants’i.

 

Syrien

Asorik

 

Syrier (och syrianer)

Asori (singular)

Asoriner (plural)

syriska (arameiska)

Asoreren

 

 Armenier och Asori [5]:   

 

Vidare, säger han [Richard Nelson Frye] något om att armenier kallar det klassiska syriska språket [kthobonoyo] för asori, vilket leder honom till slutsatsen att ”De allmänna termerna assyrier och syrier betraktades som synonymer inte bara i ett tidigt skede” (s. 283). Faktum är att asori inte betyder assyriska, och jag tror att Frye bör hålla med mig här, utan helt enkelt syriska[6]! Assyrier på armeniska är snarare asorestants’i (Joseph 1997, s.39). Förra året var Prof. Joseph (ännu) av den uppfattningen att det ”armeniska namnet asori hänvisade till folket i

geografiska Syrien, araméerna; det var araméernas namn varhelst de upprättades”[7].  Alltså även araméer i regionerna utanför det geografiska Syriens gränser kallades asori, vilket hade och har ingen direkt koppling med syrier/syrianer varande assyrier, endast för att de kallades asori (dvs. syrier!) av armenier, deras grannar i Sydöstra Turkiet och Persien.”

  (“Assyrien och Syrien: synonymer? – Johny Messo mot Richard N Frye” finns både på engelska och svenska)

 Engelska:

http://www.midyatcity.com/eng/show_news.php?subaction=showfull&id=1121628200&archive=&start_from=&ucat=&

 svenska:

http://bahro.nu/index.php?aid=76

 ------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Även John Joseph kritiserade Frye innan Johny Messo i artikeln “Assyria & Syria:

synonyms?” Där skrev han följande på sidan 39 och 40:

We are told that “Asori” in Armenian refers to “Classical Syriac,” a dialect of Aramaic; but Aramaic, “called Syrian by the Romans,” is called “Assyrian by the Armenians,” an obvious misreading of Asori

What is missing from the above statement is that in the Armenian language

‘Syrian’ and ‘Assyrian’ both start with an initial A [the vague “prefixed a-” above], and the two words are distinguished from each other:  Asori, singular, refers to a ‘Syrian’ [Aramean] person (as in  Suraya/Suroyo)--Asoriner  is the plural.  Syriac language [Aramaic] in Armenian is Asoreren. The word for ‘Assyrian’ in Armenian is Asorestants’i. The names for geographical Syria and Mesopotamia are also distinct in the Armenian language and both start with an initial A.  Asorik’, wrote Professor Sanjian in a letter to this writer [John Joseph], is “the traditional Armenian term for Syria,” and Asorestan “for Assyria.”[7]”

“The “Area of Assyria” was known in Armenian as Norshirakan, apparently a borrowing from the Partheans; ‘Asorestan’ in Armenian refers, according to the Table, to the “Area of Mesopotamia.”. [8]”

 ------------------------------------------------------------------------------------------------------------

 [5] se även ”Assyria & Syria: synonyms?” John Joseph (JAAS 1997, s. 39-40) http://www.jaas.org/edocs/v11n2/JohnJoseph.pdf

[6] John Joseph “The Nestorians and their Muslim Neighbors”, (Princeton 1961), s.15. Konsultera även de tre armeniska (etymologiska) uppslagsverken – eller vilken annan armenisk uppslagsbok – nämnd av Joseph i hans 53:e fotnot på samma sida. Se även min [John Joseph] i fotnot fyra nämnda artiklar, samt Wolhart P Heinrichs ”Modern Assyrians – Name & Nation” s. 107. 

[7] John Joseph, The Modern Assyrians of the Middle East Encounters with Western Christian

Missions, Archaeologists, & Colonial Powers (Brill 2000) s.20, fotnot 69.

(“Richard Nelson Frye “Assyria & Syria. Synonyms?” s.35 http://www.jaas.org/edocs/v11n2/frye.pdf)

(John Joseph – “The Modern Assyrians of the Middle East – encounters with western christians

missions archeologists and Colonial Powers, Brill 2000  sidan 19 och 20)

----------------------------------------------------------------------------------------------------------

Ett annat argument som pro-assyriska individer använder sig av för att bevisa att vi såg oss själva som assyrier innan Layards utgrävningar är att den amerikanska missionärsprästen Horatio Southgate som var aktiv 1843 besökte de syrisk ortodoxa församlingarna i Turkiet och att denne ska ha kallat oss för assyrier. De citerar honom på sidan 80 i hans bok "Narrative of a Visit to the Syrian [Jacobite] Church", (publicerad 1844):  

"I observed that the Armenians did not know them under the name which I used, SYRIANI; but called them ASSOURI, which struck me the more at the moment from its resemblance to our English name ASSYRIANS, from whom they claim their origin, being sons, as they say, of Assour, (Asshur,) who 'out of the land of Shinar went forth, and build Nineveh, and the city Rehoboth, and Calah, and Resin between Nineveh and Calah; the same is a great city”


(Horatio Southgate, "Narrative of a Visit to the Syrian [Jacobite] Church", 1844 sidan 80)  

Denna källa är ogiltig pga av att Horatio Southgate observerade att Armenierna i Harput (nuvarande Elazig) inte kände till vårt folk under den arabiska eller turkiska termen ”SYRIANI” utan de (armenierna) kallade vårt folk i Harput för ”ASSOURI” (på armeniska) därför misstolkade han i sin tur denna detta namn fonetiskt som engelska språkets ”assyrians”.

Men som jag redan bevisat så är denna armeniska term vilseledande för den som inte vet skillnaden mellan Asori (Syrier) och Asorestantsi (assyrier). Notera att Armenierna sa Asori och inte Asorestans’i. Alltså bevisar inte detta att vi var assyrier utan misstolkningen kommer från Horatio Southgate själv i detta fall och detta fel föder andra fel hos pro-assyriska personer som använder Horatio Southgate som källa i sina argument rörande namnkonflikten.

Detta måste pga av grannskapet mellan vårt folk och armenierna ha lett till att vårt folk i Harput (Elazig)  - precis på samma sätt som Southgate – helt enkelt misstolkat termen Asori som assyrier och kan mycket väl ha varit en av flera bidragande faktorer till varför den assyriska rörelsen grundades i första hand.

Denna typ av grannskap mellan armenier och arameer/syrianer var även märkbar i städer såsom Omid (Diyarbakir), Adana, och även i Urmia i nordvästra Iran som också var städer där den assyriska rörelsen var aktiv under slutet av 1800 och början av 1900-talet. Många arameer/syrianer (både syrisk ortodoxa och nestorianer i detta fall) kunde tala armeniska pga de var grannar med armenier.

John Joseph skrev följande om Horatio Southgate på sidan 5 i sin ovan nämnda bok:

Här ser man att Southgate trodde att de syrisk ortodoxa var ättlingar till araméerna medan nestorianerna enligt honom var ättlingar till assyrierna.

Detta går emot sanningen. Faktum är att både de syrisk ortodoxa och nestorianerna är arvtagare till det arameiska kulturarvet. Och båda har en litterär tradition där termen Suryoye/Suryaye och Oromoye/Aramaye användes synonymt innan etablerandet av både den arameiska/syrianska resp. assyriska nationalistiska rörelserna.

 Samtidigt får vi reda på att Southgate kallade nestorianerna för kaldéer och hävdade att detta var deras nationella benämning (vilket inte stämmer), Han gick emot en Asahel Grant som skrev boken ”The Nestorians or The Lost Tribes” där Grant hävdade att nestorianerna skulle vara Israels tio förlorade stammar”

 Southgate besökte nestorianerna redan under det tidiga 1830-talet och han skrev följande om nestorianerna:

 These Syrians were ”descendants of the Assyrians and not of the Jews”

 

 Som jag skrev tidigare så har Southgate helt fel angående vårt folk. Först säger han att de syrisk ortodoxa är araméer och senare motsäger han sig själv och skriver att de är assyrier baserat på den armeniska termen Asori’s misstolkning. Han använder termen araméer om de syrisk ortodoxa i sin bok ”Narrative of a Tour through Armenia, Kurdistan, Persia and Mesopotamia” som publicerades i två volymer i New York 1840. Den bok som han benämner oss syrisk ortodoxa som assyrier heter "Narrative of a Visit to the Syrian [Jacobite] Church", som publicerades 4 år efter den förra boken. 

 Harput (dagens Elazig i Turkiet)

 Staden Harput hade både armeniska och syrisk ortodoxa invånare.

Detta betyder att även vårt folk som bodde där nere även kunde tala armeniska (precis på samma sätt som vårt folk nere i Tur Abdin kan tala kurdiska, arabiska och turkiska). Detta måste på samma ha varit en bidragande orsak till varför den ”assyriska rörelsen” fick ett fäste där senare på samma sätt som i Adana, och Omid (Diyarbakir) etc som jag redan nämnt.

 Det intressanta med Harput är att den har en syrisk ortodox kyrka tillägnad Jungfru Maria som enligt traditionen är daterad till 179 e.kr enligt den franska orientalisten Jean Maurice Fiey i hans ”Pour un Oriens Christianus Novus”, sidan 216–217. I samma källa skrev han även att Harput var ett säte för syrisk ortodoxa biskopar så tidigt som under 1000-talet. Den kallades Hisn Ziyad och senare Harput. Den sista syrisk ortodoxa biskopen i detta område var Mor Kyrillos Mansur som mördades tillsammans med många av stadens kristna under folkmordet Seyfo 1915.

 Detta ämne fick mig att tänka på St Efraim Syrierns 1700 års jubileum då forskare från hela världen höll föreläsningar om honom. Bland dessa föreläsare fanns en georgisk kvinna som kallade Efraim Syriern för St Efrem Asori vilket i sin tur fick många lyssnare tro hon hävdade att han var en assyrier. Mor Afrem kallas även för Asori i armeniska böcker också.

 Men som jag sa tidigare så betyder Asori Syrier (Syrianer) och inte Assyrier på armeniska (Georgien och Armenien är grannländer och nomenklaturen måste därför ha samma innebörd på georgiska liksom armeniska nämligen syrier och syrianer och inte assyrier)

 Wolfhart Heinrichs skrev i sin artikel ”The Modern Assyrians: name & nation”; att när det gäller ryssarna så betecknade ryssarna de öst-syriska nestorianerna för Ajsorui och deras arameiska dialekt sureth för Ajsorkij - i officiella sammanhang fram till början av 1900-talet - när de hade slagit sig ner i större antal 1830 och framåt i trakterna kring Tiblisi och andra kaukasiska områden som låg under ryska tsarrikets makt under den tiden.

 Vidare kan man läsa följande i en fotnot om detta:

 ”Den sista publikationen som Krotkoff anger (1970, sid.7) där termen ajsorskij åtminstone förekommer i titeln är från åt 1894. Sovjetiska publikationer på 1930-talet har assiriskij istället vilket speglar assyriskhetens framgångar. [Konstantin] Tsereteli (1978, sid 24, not 5) hävdar istället att termen ajsorskij (och aysouri för folket) numera betraktas som nedsättande” 

 Det verkar som att nestorianerna använde den armeniska termen Asori när de kom i kontakt med ryssarna – därmed kallade ryssarna nestorianerna för aysori och språket för ajsorskij istället för ryskans assiriskij (assyriska) och folket för Assirijtsi (assyrier). Detta är anledningen till att Tsereteli skrev som han skrev, nämligen att han kallar nestorianerna för assyrier och deras språk för assyriska. Detta är just anledningen till att Edward Odisho använde de ryska och georgiska argumenten eftersom de ”missledande” nog stödjer hans ”assyriska ståndpunkt”

 Faktum är att källor skrivna av nestorianerna själv innan denna tid bekräftar att de såg sig själva som arameer/syrianer.

 Ett exempel på dessa källor är skrivet av deras patriark Mar Isho Bar Nun (Yeshu’ Bar Nun) (d. 827) som skrev:

 ܡܢ ܩܕܝܡ ܣܘܪ̈ܝܝܐ ܐܪ̈ܡܝܐ ܡܬܩܪܝܢ ܗܘܘ

 “But in ancient times Syrians were called Arameans

 (Paulus Assemani: Lumaa Tarikhiya fi Fara'id al-Adab al-Suryaniya [= a short history of Syriac literature], Jerusalem 1933, p. 9)

 Ett annat exempel på en sådan person är den öst-syriska nestorianska biskopen Salomo av Basra (d.1240), som skrev i i sin bok ”Boken om biet” (ktawa d-Diwarita/Kthobo d-Deboritho)

 ܡܛܠ ܕܠܝܬ ܗܘܐ ܠܐܪ̈ܡܝܐ ܐܘܟܝܬ ܣܘܪ̈ܝܝܐ ܫܘܬܦܘܬܐ ܒܕܡܗ ܕܡܫܝܚܐ.

“for the Arameans or Syrians had no part in (the shedding of) Christ's blood

(The Book of the Bee, edited and translated by Earnest A. Wallis Budge, M. A. [Oxford, the Clarendon Press] 1886, p. 99)

Notera att ingen av dessa 2 källor likställer termen Suryaye och Aturaye som synonymer.

 Slutsats

Jag har i denna artikel spridit ljus över hur vårt folk benämnde sig själva och sitt eget modersmål i de armeniska, resp. georgiska och ryska språken under 1700 och 1800-talen, och hur dessa har misstolkats och missbrukats både av personer med en ”assyrisk ståndpunkt” och av utländska missionärer som var aktiva i de regioner som vårt folk var bosatta och hade flytt till.

Dessa argument är helt värdelösa, och orelevanta som argument för att kunna bevisa att vårt folk såg sig själva som assyrier innan de arkeologiska utgrävningarna under Layards tid.

De är inget annat än misstolkningar som utvecklats till mer eller mindre medvetna eller omedvetna lögner från de som nämner de och har skrivit de.

 

 Källor:

 ·         William Warda - ”Assyrians from the fall of Nineveh to Present”

·         http://www.betnahrain.net/Biographies/fraidoon.htm

·         http://freepages.genealogy.rootsweb.ancestry.com/~rwbaker/ancestry/aturaya.htm

·         http://www.edessa.com/profiles/freydun.htm

·         http://en.wikipedia.org/wiki/Urmia_Manifesto_of_the_United_Free_Assyri

      John Joseph – “The Modern Assyrians of the Middle East – encounters with western Christian missions archeologists & colonial powers

·         Jean Maurice Fiey – “Assyrians or Arameans

·         Richard Nelson Frye – “Assyria & Syria: synonyms”

·         Johny Messo – “Assyria & Syria: synonyms?”

·         John Joseph – “Assyria & Syria: synonyms?”

·         Horatio Southgate - "Narrative of a Visit to the Syrian [Jacobite] Church"

·         Horatio Southgate – ”Narrative of a Tour through Armenia, Kurdistan, Persia and Mesopotamia

·         http://en.wikipedia.org/wiki/Harput

  William Wardas källor är dessa:

·         Edward Y. Odisho, The Sound System of Modern Assyrian (Neo-Aramaic). Otto Harrassowitz: Wiesbaden, 1988.

·         Konstantin Tseretely The Modern Assyrian Language. Moscow NAUKA Publishing

House, 1976.

·         Konstantin Tseretely The Journal of Assyrian Academic Society, Vol. VIII, 2, 1994. 

·         Wolfhart Heinrichs, The Modern Assyrians:Name and Nation,  Semitica, Serta  philologica Constantino Tsereteli dicata, 1993, Torino. Page 99.

 | Start |

Artiklarna som publiseras på denna sida representerar enbart dess författares åsikter och inte webmaster åsikt