Mål och Syften Artiklar Politik SpråkHistoria Konst och Kultur Historiska Bilder

Arkiv  | Länkar | Kontakta Oss |

 
 

Ur Dagen - dagen.se 2004-12-10
Utskriven 2004-12-14 kl 11:17

”Hedersmord är ingen religiös fråga”


FN:s religionsfrihetsrapportör talade i Stockholm
I dag är det FN:s internationella människorättsdag. Juristen Asma Jahangir har gömt kvinnor och försvarat kristna som hotas till livet. Nu är hon FN:s rapportör i religionsfrihetsfrågor.

– Hedersmord är inte någon religiös fråga, säger pakistanskan Asma Jahangir. Men förövarna har alltid sagt att deras religion tillåter det. Först när övriga i samhället brister ut i ett ramaskri bryter de religiösa ledarna tystnaden – sist av alla. Varför väntar de när det inte har med religion att göra?
FN:s nya religionsfrihetsrapportör är 152 centimeter människorättsjuridisk krutdurk. I Pakistan är hon känd för att försvara religiösa minoriteter som dömts till döden under landets hädelselag. Och för att gömma kvinnor som hotas till livet av män i den egna släkten som ska ”försvara sin heder”.
Ett exempel på kvinnors låga status och samhällsposition i Pakistan var en blind kvinna som i mitten av 1980-talet utsattes för massvåldtäkt – och för detta dömdes till döden för otukt. Asma Jahangir fick kvinnan frikänd.
Flera gånger har hon hotats till livet. Vid ett tillfälle sökte fem beväpnade män igenom hemmet, men hon och sonen var inte hemma.

Beslutsamheten från sin far
Jahangirs pappa, politikern Malik Jilani, fängslades och sattes i husarrest för sina protester mot diktaturen. Familjens mark konfiskerades 1967 av samma anledning. Kanske var det sådana händelser som fick henne att läsa in en juridikexamen i slutet av 1970-talet?
– Jag hämtade nog beslutsamheten från min far, även om han inte nödvändigtvis var någon feminist, säger hon till Dagen. Det var i kvinnogrupper som jag såg och kände vad som behövde göras.
Hon ger tidningen en kvart i samband med regeringens internationella konferens om så kallade hedersmord.
Även systern Hina Jilani är en framstående advokat. Tillsammans startade de 1986 en byrå som gav gratis hjälp åt fattiga och utsatta människor. Asma Jahangir blev 1998 FN:s rapportör om summariska avrättningar, hon har också utsetts till en av ”Asiens hjältar” av Time Magazine.

Rätten att konvertera
Hon vill inte peka ut något hot mot religionsfriheten som det enskilt största, utan säger att det skiftar från region till region.
En viktig fråga på global nivå gäller rätten att konvertera. Den är garanterad i artikel 18 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. I praktiken är det dock omöjligt för många, särskilt muslimer, att fritt välja religion. Ett uttryck för hur känslig frågan är, var när FN:s deklaration mot all sorts diskriminering på grundval av religion och tro antogs 1981. Det tog nästan 20 år att komma överens, och man utelämnade konverteringarna just för att det är kontroversiellt bland muslimer. Dock säger artikel 8 i deklarationen att inget i den ska tolkas som att det motsäger tidigare antaganden. Och för Asma Jahangir är frågan självklar.
– I mitt mandat är det helt klart. Alla har rätt att konvertera eller välja att inte ha någon religion alls.

Europa behöver också bevakas

Men det är inte bara muslimska länder som behöver bevakas. Hon bedömer att Europa kommer att behöva särskild uppmärksamhet framöver.
– Från vad jag har läst finns här allvarliga spänningar. Det finns en muslimsk minoritet som reagerar starkt mot intolerans.
Hon lägger till att det är ytterligheterna bland sekularister, kristna och muslimer som reagerar nu. Oron har resulterat i en debatt om när yttrandefriheten kränker religionsfriheten, bland annat i Nederländerna, Danmark och Storbritannien.
– Det beror på hur man tolkar begreppen. I min tolkning går de hand i hand.
Om man tar den mördade nederländske filmaren Theo van Goghs film som exempel?
– Då går yttrandefriheten först.
Tidigare har hon sagt att staten bör stå för sekulära värden. Inte i betydelsen att människor måste ge upp sin egen religion, bara att man måste vara tolerant mot andras.

Kämpar mot hädelselag

Hennes egen kamp mot religiös intolerans i Pakistan har ofta gällt den hädelselag som stipulerar dödsstraff för hädelse av profeten Muhammed. Människorättsorganisationer rapporterar att den används godtyckligt, främst mot kristna och anhängare av den muslimska minoriteten ahmadiya, i politiskt syfte, i marktvister och andra dispyter.
Den nuvarande presidenten Pervez Musharraf har velat avskaffa hädelselagen men tvingats backa när inflytelserika islamistiska extremister har protesterat.
– Jag vet inte vilken regering som ska avskaffa hädelselagen, men det är helt klart att man måste göra det. Lagen har missbrukats så kraftigt trots alla försök till modifieringar.
Asma Jahangir säger att det bästa vi kan göra för religionsfrihet och kvinnors rättigheter är att kämpa för ett pluralistiskt samhälle i stort. Kvinnors rättigheter måste garanteras juridiskt. Och det behövs förebilder och påtryckargrupper.
– Vi behöver nätverk av kvinnoorganisationer. Utan dem är det ingen som bevakar vad regeringarna gör, och vi går miste om det kreativa tänkandet kring hur vi ska bekämpa våldet. I Pakistan springer kvinnorna, medan regeringen kryper fram.
Hon säger att män behöver upplysas, medan kvinnor behöver få makten över sina liv.
– Dessutom måste vi komma ihåg skillnaden mellan välvilja och juridik: ”Slå inte de stackars kvinnorna” är inte samma sak som: ”Vi har lika rättigheter”.

Följer inte konventionerna
Till och med FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor, Cedaw, verkar något yrvaken när det gäller förekomsten av så kallade hedersmord. Sedan 2000 har de skrivit 90 landrapporter. Bara i sex av dem har man tagit upp fenomenet.
Ett problem är hur man får länder att verkligen följa de konventioner de faktiskt har skrivit under. Debatten har det senaste årtiondet handlat mycket om hur fokus flyttats från att garantera staters rättigheter till att skydda individer från staters övergrepp. Ibland kanske det känns som om arbetet går långsamt.
– Men kanske tar Internationella domstolen en dag upp systematiskt, sexistiskt uppförande av en stat som
exempelvis talibanernas Afghanistan?


http://www.dagen.se/nyheter/artikel.asp?ID=77092

Anders Gustafsson
anders.gustafssondagen.se

 | Start |

Artiklarna som publiseras på denna sida representerar enbart dess författares åsikter och inte webmaster åsikt