Medlemsavgifter och bidrag

| Arkiv  | Länkar | Kontakta Oss |

Syrianerna kan liknas vid lamm som förs till slakthuset utan att veta om det

090422

Den senaste uppståndelsen bland det syrianska folket kring Mar Gabriels kloster kräver eftertanke och granskning. Många syrianer har dragits med strömmen utan att först reflektera över vad det är man protesterar för och/eller vem, vilka protesterar man mot osv. Våra organisationer borde vara mer självkritiska och eftertänksamma och inte följa med i den hysteri som plötsligt dykt och manats fram av vissa särgrupper för sina egna syften. Mar Gabriel är en viktig kulturell och religiös institution som vi självklart ska värna om på alla möjliga sätt, men då ska det vara utifrån ett genuint intresse för det ändamål som klostret finns till för och klostrets ursprung som syrianskt-arameiskt kloster.

Med stundande rättegång mot Mar Gabriel klostret finns det några funderingar, som ingen bland syrianer vågat resa upp eller diskutera. Varför finns denna tvist och vem ligger bakom den? Först kan vi konstatera att anklagelserna mot Mar Gabriel kloster har sin upprinnelse i att några kringliggande kurdiska byar/bybor hävdar bättre rätt till viss jordegendom som klostret ägt i århundraden. Med anledning av detta blev det en tvist och därpå följande rättegång, där Mar Gabriel förlorade. Domslutet överklagades av Mar Gabriel och ska prövas nu av domstol, hittills ett antal huvudförhandlingar som inställts och skjutits upp.

I syfte att ha bättre utgångsläge inför rättegången har kurderna anmält och anklagat Mar Gabriel för ett antal saker. Bl.a. dels att klostret är uppbyggt på en moské och dels att om- och tillbyggnation av klostret ägt utan gällande tillstånd.

Alla som känner till historien om Mar Gabriel vet att någon moské har aldrig existerat där klostret ligger. Detta argument har mer eller mindre avfärdats också av turkiska myndigheter och kommer med all sannolikhet inte ha någon betydelse i rättegången. Däremot när det gäller den andra anklagelsen så stämmer detta, dvs. att ansvariga för Mar Gabriel byggt om och till utan gällande myndighetstillstånd.  Under de senaste 20-30 åren har det funnits stort intresse kring Mar Gabriel från syrianernas sida, särskilt de syrianer som kommer från Tur Abdin (sydöstra Turkiet).          I takt med att Tur Abdin successivt tömts på syrianer har fokus hamnat mer på Mar Gabriel. Med intresset för klostret har det också inkommit mycket bidrag och gåvor, något som lett till att klostret, med all rätt delvis renoverats om än med mindre professionalism och bevarande av äldre kulturbärande delar, och delvis byggts till för att anpassas det till ”hotell”-liknande verksamhet som idag finns där.

De ansvariga för klostret har byggt en stor och hög mur runt omkring klostret för att skydda det mot intrång. Dock har någon analys inte gjorts om denna och alla andra ombyggnationer kunde få andra konsekvenser. Klostrets byggnader är gamla och kan inte byggas om hur som helst. Hänsyn måste t.ex. tas till om den gamla byggtekniken inte förstörs av det nya osv. Ingen verkar ha riktigt tänkt på eventuella följder, trots att man känner till att de syrianska kyrkan lyder under mycket gamla ottomanska lagar, där ny- och/eller ombyggnation kräver tillstånd av landets president.

 Man kan fråga sig varför omgivningen inte reagerade förrän nu, fastän klostret har funnits sedan kristendomens begynnelse? Det finns säkerligen flera anledningar men en tydlig sådan är den utveckling som skett de 10-15 sista åren.  En utveckling som förändrat klostrets rykte och anseende från att vara en religiös institution till en mer politiserad organisation.  Den sista tidens uppmärksamhet kring de inställda rättegångarna har visat vilka grupper som tagit över kontrollen och härskar över klostret och vilken inriktning man vill ge klostret. Genom ombyggnationerna har de ansvariga omvandlat Mar Gabriel mer till en turistattraktion än en religiös institution samtidigt som denna omvandling använts som täckmantel för andra aktiviteter som inte är passande för klostret. Klostret är inte längre enbart en religiös institution dit man vallfärdar för att få lugn och ro utan utgör en politisk maktsfär i sydöstra Turkiet.

Till stor del är denna omvandling som ligger bakom dem uppkomna tvisterna och utgör numer en grogrund för ingripande från de turkiska makthavarna.

Självklart ska vi inte acceptera någon kränkning av Mar Gabriel oavsett om den kommer från den turkiska staten, kurderna eller något annat håll. Samtidigt ska vi inte heller blunda för den nonchalans, ja t.o.m. dåliga omdöme, som klostrets ledning visat genom att tillåta den förvandling som skett av klostret. En kränkning inifrån kan skada klostret lika mycket som annat när det är fråga om klostrets historia och ursprung.

Det är oacceptabelt av den turkiska staten att lägga sig i och kränka Mar Gabriels rättigheter. Det är också oacceptabelt av kurderna, som är Mar Gabriels närmaste grannar, att kränka klostret på det sätt de gör. Men vi kan inte heller acceptera våra egna ledare agerar inkompetent och utsätter kloster för olika hot.  Det därför som vi gör denna analys och önskar få igång en ordentlig diskussion om situationen kring Mar Gabriel och kanske också gå till botten med vad som sker.

Sedan början av 70-talet styrs Mar Gabriel av en person (familj), som kontrollerar klostrets verksamhet med järngrepp. Denne person har gjort sig stor förmögenhet genom klostret och är den direkt ansvarige för den omvandling, i alla bemärkelser, som skett av klostret de sista 20-30 åren.  Det är inte många som vet att Mar Gabriel sedan 40 år tillbaka fått bidrag från UNESCO. I bidraget även ingick lärarlön. Dock är det ingen som vet hur mycket pengar som kommit från UNESCO och var vart pengarna tagit vägen någonstans. Ett är säkert och det är att det är en familj som livnärt sig på och styr klostret enväldigt och blivit mångmiljonär ifrån det som kommer till klostret.  Inte att förglömma att Mar Gabriel de sista årtiondena varit en skattkista tack vare bidrag från givmilda syrianer världen över.

Det är också tack vare denne person/familj som andra grupper kommit in inom klostrets väggar och politiserat klostret till den graden att klostrets ursprung och historia riskerar att förvanskas.

Hur länge ska det syrianska folket förbli godtrogen och passiv som ett lamm som förs till slakthuset? Är det inte dags att vi vågar ifrågasätta och lär oss att granska och rannsaka så att vi förmår döma rätt?

Jordetvisten om Mar Gabriels egendom har blivit en väckarklocka som vi inte ska tysta ned snabbt. Misstag kan alla göra, men den som inser och erkänner sitt misstag är den som kommer vidare i utvecklingen. Därför bör denna fråga leva vidare och diskuteras på flera nivåer, särskilt de huvudansvariga för klostret. Vi ska inte heller i förväg fördöma utan att känna till bakomliggande konsekvenser. Vi anser t.ex. att så länge den turkiska staten inte dömer rättsvidrig så har vi inte rätt att fördöma den heller. Vi ska vara korrekta och med det som plattform också kräva att andra ska vara korrekta mot oss.

Det finns tyvärr de bland oss som iklär sig fårakläder men är i själva verket vargar som inte bryr sig om folket utan agerar för egna syften. De sitter till bords med sådana som vi öppet bekämpar och uppfattar som motståndare, men förnekar det så fort de ställs mot väggen. Tyvärr använder sig också många s.k. ledare av härskartekniken för att missleda folket för att uppnå egoistiska syften. Vi vill med detta inlägg lyfta av slöjan för detta hyckleri och dubbelmoral. Vi måste också bli bättre på att avslöja vargarna i fårakläder.

Vi måste sluta att göra som Don Quijote som angrep väderkvarnen. Vi måste lära oss att särskilja draken innan vi gör den som vår måltavla.

Arameiska Demokratiska organisationen