|
Den som en gång har bedragit är
alltid misstänkt!
Tills slut har Yilmaz Kerimo bekänt färg! Det gläder oss att
fler och fler ifrån den arameiska gruppen engagerar sig
politiskt, men beklagligt nog börjar vi inse att många av dessa
politiskt aktiva personer gör karriär på bekostnad av sitt folk.
Det har gått så långt att de börjar sälja sitt folk för egen
vinnings skull! Riksdagsdebatten om folkmordet på det arameisk-
syrianska folket 1914-1918, är ett tydligt bevis på att sådana
personer kan gå över ”förfädernas lik” och förråda sitt folk
såsom Judas gjorde med Jesus! Generationer har offrat sina liv,
för att de var övertygade om sin sak och de förväntade sig att
nästkommande generationer skulle göra likaledes.
Vi har full förståelse för att en politiker försvarar partiets
ståndpunkt, men inte in i det absurda, speciellt inte när
personen i fråga har blivit invald i politiska församlingar,
tack vare dennes långtgående utfästelser. Yilmaz Kerimo
tillsammans med sina gelikar i det socialdemokratiska partiet,
d.v.s. Besim Aho, Adnan Can, Aydin Özkaya, har före valet i
olika sammanhang (kyrkor, föreningar, gästabud) med sin heder
som pant bedyrat att försvara och företräda folkets intressen.
Sanningen är att efter att de har uppnått en ansenlig ställning
i samhället har de glömt sitt folk. Men de ska inte tro att de
kommer undan så lätt, förr eller senare måste de bekänna färg.
Snart är det val igen! Då blir de dömda med det mått de har
dömt! Vi får se om de kan vilseleda folket!
Beklagligt nog var det företrädare för andra partier och
folkgrupper såsom Murad Artin (v) och Margaret Wiklund (kd) som
pläderade för ett erkännande av folkmordet, medan Yilmaz Kerimo
åkte skyttetrafik till Turkiet och roade sig på skattebetalarnas
pengar, för att pådyvla att han står upp för prästen Yusuf
Akbulut och därmed företräder folkets intresse. Om det hade
funnits ett genuint intresse och ärligt uppsåt borde han också
ha försvarat det framlagda förslaget om erkännandet av
folkmordet på hemmaplan. I ärlighetens och konsekvensens namn
borde han ha tagit avstånd ifrån den socialdemokratiska linjen i
den här frågan. Han hade inte bara plockat ”billiga politiska”
poäng, utan han hade också vunnit folkets ”gunst”. Med ett
sådant agerande och ställningstagande visar han klart och
tydligt att han är försatt med munkavel och att han utgör en
legoknekt som först och främst står i partiets tjänst.
Slutligen vill vi fråga det socialdemokratiska partiet med
Yilmaz Kerimo i spetsen, vad det är för påtagliga bevis man
först vill ha innan partiet kan ta ställning i frågan? Det finns
och kommer inte finnas några bättre bevis än de muntliga
vittnesmål ifrån våra livslevande förfäder. Ska Turkiet återigen
upprepa massakern, för att det socialdemokratiska partiet ska
kunna skicka sina observatörer så att de ska kunna dokumentera
ett nytt folkmord? Tiden är mogen för ett ställningstagande och
det går inte att vrida tillbaka klockan.
Arameiska Demokratiska
Organisationen (ArDO)
|